Give me the truth, even if it hurts me

"Close your eyes,
for your eyes will only tell the truth
and the truth isn't what you want to see
in the dark it is easy to pretend
that the truth is what it ought to be"

En bit ur Music of the night, en låt från Phantom of the opera. Helt underbar!
Och texten kändes så otroligt rätt idag.

(Förvarning för ett rörigt inlägg)

För sanningen sårar ibland, ibland så sårar sanningen så grymt mycket.
Men kanske är det inte bara sanningen som sårar, utan sveket.
Alla de tusentals lögner som fanns där hela tiden, dolda i mörkret.
Vem kan man egentligen lita på? Vem talar sanning?
Vem är din vän? Varför gör  det ont? Är livet tomt/Är livet gott?


" I know that this will break me
I know that this might make me cry
You gotta say what's on your mind, on your mind
I know that this will hurt me
and break my heart and soul inside
I don't wanna live this lie
I want the truth from you
Give me the truth, even if it hurts me
I want the truth from you
Give me the truth, even if it hurts
I don't care no more, no
Just give me the truth, gimme' the truth
Cause I don't care no more"

The truth- Good charlotte.

Falsk snällhet finns det ett kaptitel som i boken: konsten att vara snäll.
Och tänk så mycket sådan det finns där ute i världen.  Och tänk hur vi kan lita så på en person och ändra på sig efter dennes krav och begär. Om personen vill vara ensam om att tycka att livet suger så kan du plötsligt börja leva, men då personen tyckte att du lever för mycket så måste du bli lite medelmåttlig. Varken älska livet eller vilja dö, men då det inte heller duger, vad ska du göra då? Vad fan ska du göra då?

Vart ska du ta vägen då allt blir fel?
När din värld plötsligt blivit rubbad, då du fått höra att du inte duger?
Då skitsnack existerat länge men du varit dum nog att inte misstänka någonting?
Vart är då vägen du ska gå?
Hur många av er som läser detta har inte ställt sig någon av dessa frågor?

Och hur orkar du  med att alltid leta upp nån ny att bråka med och hata?


Det här med skitsnack,hat osv.. (Som jag även tagit upp tidigare, ursäkta upprepning men det är väll det som är aktuellt i mitt liv just nu.)
Hur ORKAR man ständigt bråka med någon och snacka skit om någon?
Och hur orkar man plötsligt ändra åsikt så hela tiden och klaga på andra då man själv gör precis samma sak?
Det är så skrattretande så jag vet inte vart jag ska ta vägen..
Eller.. just nu ska jag iallafall kila upp och dricka vatten för att bota denna ständiga huvudvärk.. ;)

Och jag hatar inte dig, bara ditt beteende.

image4
(Bild Oth)

Laater <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0