Rewer

Nu sitter jag här, tillslut. I bloggträsket.
Hjälp mig! Jag trodde aldrig, aldrig att jag skulle börja blogga egentligen. Men jag började.
så nu har jag suttit här sedan Augusti 2007 och skrivit.

Det var ju en sån där ny och löjlig fluga, som en dagbok, fast så att alla andra kunde läsa den. Jag tänkte inte börja. Jag trivdes mycket bra med en söt liten bok. Men som vanligt föll man dit tillslut.
Det var liksom som att promenera på gatan och sedan så: kabooooom så föll jag ner i en grop. i den gropen så fanns en dator och jag fick inte komma upp före jag börjar skriva så: knatter knatter knatter, upp!
(Hehe, kaboom, knatter. Ljudeffekter höörni, om ni inet tycker om dem så är det Frådas och Görans fel! :P)
Men sedan då man kommit upp och vandrar omkring på asfalten utanför huset i det ljuvliga vädret  så glömmer man bort det där lilla hålet igen och KABOOOOOM så ligger man där nere igen. Det går helt enkelt inte att sluta.

Och nu så skaffar allt fler människor bloggar så jag gissar att jag borde skaffa ett större hål..


Tss, jag är nog trött. Pusspåer, nu ska ajg till min skola och inte trilla ner i hålet igen på vägen dit. <33

Här sitter jag och väntar på Bettan, halv sover och lyssnar på Music of the night..

Natti

Hon skickade ett foto till mig och sa "titta".  Ehm, okej jag kollade med hade ingen aning om vad jag skulle skriva tillbaka.
Till sist så sa hon : Ser du människorna i bakrunden?
Jag svarade ja, känner du dem? och hennes svar var enkelt: nej.
Sedan så skickade hon ett citat ifrån Lucas (chad michael murray) i one tree hill:
"Did you ever look at a picture of yourself and see a stranger in the background? It makes you wonder how many people have pictures of you."

Alla har vi säkert minst ett foto på oss själva där det finns andra människor i bakrunden. Och om ni inte har funderat på det tidigare så kanske ni gör det nu. Ni kanske börjar undra: Hur många människor har egentligen bilder på mig? Och kanske går tanken ännu längre: Eww, vad gör dem med dem bilderna?
Men det är inte riktigt det som jag tänkte ta upp i det här inlägget.

I dagens  samhälle så har många hur många bilder som helst hemma på datorn, på sig själva och vänner. Men de flesta tänker inte på att det ofta finns människor i bakrunden på deras bilder, människor som varit på samma ställe samtidigt av dem av någon anledning.
Vi kan stå precis brevid en helt okänd människa precis då dens liv förändras. då den högsta önskan går i uppfyllelse, eller då hela personens värld rasar.
En främling kan finnas där då det händer oss.

Vi kan förändra en hel dag för någon och någon kan förändra en hel dag för oss, eller kanske en vecka eller ett år.
Det var som jag skrev i ett tidigare inlägg, en ensam individ kan göra stor skillnad bara genom ett leende.
Du kan förändra någons liv utan att änns veta om det.

Hej alla glada människor, nu ska jag se på tigers film för att muntra upp mig lite.
Är lite halv sur för att jag inte hittade bikinin jag letade efter och för en viss "mr x" dissas.



fast jag fick faktsikt äntligen tag i ettsaltvatten spray från hm, billigt var det också!

Men iallafall, Tigers film borde nog muntra upp mig. "neej inget studsande!" Den är ju urgullig!
Sedan ska jag möta upp papi för att äta kina mat och sedan Vettan för att åka in till medis.

Ha en bra helg, gullungar!

de är änna gött

åpen